Vid mycket tunga lasttransporter kan det vara bra att säkra lasten med surrningskedjor godkända enligt EN 12195-3 standard, istället för bansurrningar godkända enligt EN 12195-2 standard. Detta för att begränsa antalet surrningar som krävs, eftersom surrningskedjor ger en mycket högre säkringskraft än bansurrningar.
Exempel på kedjesurrningar enligt EN 12195-3 standard
Vanligtvis är surrningskedjorna av kortlänkstyp. I ändarna finns särskilda krokar eller ringar som ska fästas på fordonet, eller koppla ihop lasten vid direkt surrning.
Surrningskedjor är försedda med spännanordning. Detta kan vara en fast del av surrningskedjan eller en separat anordning som fästs längs surrningskedjan som ska spännas. Det finns olika typer av spännsystem, till exempel en spärrtyp och en typ av vridspänne. För att uppfylla EN 12195-3-standarden är det nödvändigt att det finns anordningar som kan förhindra att de lossnar under transport. Detta skulle i själva verket äventyra infästningens effektivitet. Efterspänningsspelet måste också begränsas till 150 mm, för att undvika möjligheten till laströrelser med åtföljande spänningsbortfall på grund av sättningar eller vibrationer.
Exempel på plåt enligt EN 12195-3 standard
Användning av kedjor för direkt surrning
Posttid: 2022-apr-28